I går var tanken att jag skulle ta det väldigt lugnt, eftersom jag var riktigt bakis och trött och seg efter den gångna veckan. Veckan har bland annat inneburit två dygns vakenhet, allt för mycket festande ochdåliga matvanor. (Eftersom jag bara har skola två dagar i veckan blir det lätt så. Något jag har rejäl ångest över). Men utav någon anledning hamnade jag på en mysig liten förfest där folk gav mig alkohol och sen efter ett tags youtube-tittande (serri, alla förfesters räddning, speciellt om man inte riktigt känner varandra. För övrigt så ska jag sammanställa en lista med mina bästa youtube-klipp snart) så fann jag peppen. Vi drog in till typ enda stället på söder som har 18-år på fredagar, nämligen gamla goda Broder Tuck. Ja, jag vet att mitt uteliv inte är lika fancy som andra bloggares, men jag är fan nöjd ändå. Tids nog hamnar väl också jag på Stureplan.

Jag var himla nöjd ett tag, vi mötte upp några vänner där som iofs var både stenade och packade, men ändå, det var mysigt. Men sen dök min kompis Beas pojkvän upp. Hennes pojkvän, Hjalmar, är en kille jag verkligen, verkligen inte tål. Det beror på att han är en kontrollerande, kriminell psykopat som ena sekunden kan vara charmigast i stan, och andra sekunden slå ner en kille som råkat slänga ett öga åt hans flickväns håll. Bea stod och gullade med en gemensam killkompis, August (I förra inlägget nämnde jag honom, det är han som ska flytta till Berlin. Jag censurerade då hans namn vilket gjorde honom ledsen, han sa att han gärna är med i bloggen med sitt namn, så från och med nu ska jag inte censurera några namn alls. Det är ju mitt liv liksom). Vi är ett väldigt tight gäng och vi älskar varandra mycket. Det visar vi genom att krama och gosa och pussas. Bea stod alltså och gullade med August och berättade hur mycket hon älskade honom som VÄN. Det är uppenbart för oss alla att de bara är vänner (nej, det är inte så Bara. Vänner är fan allt.). M

en Hjalmar lackade satan såklart och röt, verkligen röt över hela lokalen åt Bea att gå därifrån. Sen tvingades Bea stå och förklara för Hjalmar hur mycket hon älskar honom, att hon aldrig ska göra så mer, osv. Sjukt vidrigt, eftersom hon inte gjort nägot fel. Hon kände August långt innan hon kände Hjalmar.

Svartsjuka suger.

Jag lackade också. Psykopatiska killar som skuldbelägger sina flickvänner fast de egentligen har problem själva är det absolut värsta jag vet. Har själv erfarenhet utav det, och jag vill inte se någon av mina kompisar hjärntvättas och brytas ner av en sådan manipulerande kille. Alla är värda bättre än så. Jag berättade detta för Hjalmar. Jag förklarade för honom exakt vad jag tycker om honom. Självklart blev han väldigt upprörd och Bea fick rycka in och lugna ner honom, vilket jag såklart har dåligt samvete över idag. Men ja, jag kommer fan aldrig sluta kämpa emot såna sviniga jävla killar.

Kvällen slutade bättre, med eftermys hemma hos mig, mer alko

hol och *host* något annat. Idag är jag pigg och ska diska disken från hell. Sen ska jag hjälpa min kära vän Erica att flytta. Känns så himla vuxet att alla mina kompisar börjar flytta hemifrån nu. Själv lever jag i tron att jag fortfarande är 15.